För exakt ett år sedan
...befann vi oss i Foz do Iguacu, brasiliansk gränsstad. Mest känt för nationalparken med vattenfallen.
Man var inte så jävla kaxig när man stod mittemot det där vattenfallet. Inte så snygg heller, som ni ser.
.....alltså. Saknades bara enhörningar, typ.
Det här var ju dock likvärdigt med en unicorn! EN KROKODIL LÅG OCH STEKTE I FLODEN, som om det var den naturligaste saken i världen. STARSTRUCK! Eller vad det nu är? Skriver krokodil, är ej någon expert på specifik reptil-identifikation. Sårri
Häruppe var man inte heller så kaxig.
Förstår INTE hur tiden har typ flugit iväg genom fönstret. ETT ÅR?!
Ursäkta fula bilder med ful stämpel (rekommendera gärna några andra tattiga redigerings-appar, obs gratis) men SJÄLVA PLATSEN. Så magiskt vackert att man nästan kräktes. Har fortfarande inte smält resan (mitt livs resa som sagt - oöverträfflig) efter så många månader.
Vi åkte först till den brasilianska sidan av parken som enligt Lonely Planet skulle vara den bästa. Detta höll jag ej med om, mer angående det snart.
Helt jävla otroligt. Efter denna dag så hade vi ytterligare några dagar att döda innan vi styrde mot Rio. Vi bodde hos en kompis kompis + var på en begränsad budget, men jag blev rastlös och bestämde mig för att åka till Argentina över dagen (EH älskar hur casual det låter) och spana på deras sida av nationalparken. Juri orkade inte, Ivan bestämde sig för att följa i sista stund men insåg att han hade glömt kontanter och fick vända om (kryllar ej av bankomater i en nationalpark) så det slutade med att jag var på egen hand ändå. JAG HADE KUNNAT VANDRA DÄR FÖREVIGT! Det var större än tidigarenämnda parken, och de hade byggt spångarna/ramperna mitt i skogen/tvärsöver vattenfallen som ett virrvarr, snarare än Brasiliens sida som var mer asfalterad och anpassad för turisters bekvämlighet i allmänhet.
Man var inte så jävla kaxig när man stod mittemot det där vattenfallet. Inte så snygg heller, som ni ser.
HERREEE måste göda min luffarsjäl snart. LÄNGTAR TILLBAKA
